Hur kommer det sig att det är jag som går upp tidigt på morgonen när det är någon annan hemma för att vårda dottern? Tror på att det bara är jag som hör att någon ropar på oss från sitt rum. Undra om sömnhörseln kommer tillbaka nu när Biet kommer?! ;) När Viran var bebis kunde hon bara pipa knappt hörbart så var det någon som var klarvaken. Nu nästan 2,5 år senare sover han sig igenom stormar igen. Känner mig riktigt snäll, då jag har ont i öronen och halsen, näsan är täppt eller rinner, hostar och huvudet värker. Är trött. Lillskruttis har feber, låter jobbig när hon andas, hennes blick är frånvarande. Vi har just ätit frukost och tittar nu på Bikupan… Händige Manny…
Känner mig lugn nu när jag har dem båda hemma, ifall något skulle dra igång lite snabbt. Fast hade vi varit friska hade jag mått ännu bättre =) Biet buffar och knuffar järnet i magen, som har sjunkit de senaste dagarna. Försöker hitta på saker som kan få honom att känna att det är obehagligt där inne. Men är mycket tveksam om det är något som verkligen fungerar. I morgon är det BF och vi har tid hos BM K. Förra gången slapp jag ju gå till henne på BF-dagen då Viran hade fötts nästan fyra timmar in på sin dag. Kan vi ha lika tur nu? Eller blir det på måndag den 19e som han kommer ut till oss? Två måndagsbarn?
Nu fick vi sällskap i soffan. Mysigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar